Jag vet ju inte rikigt vart jag ska börja... Men jag kan säga det rakt ut och VERKLIGEN mena det, att den 6/3-10 va den bästa dagen i mitt liv. Men nu är den helt borta... Det är nu jag verkligen ska glömma dig tydligen.. Hur lätt kommer det va?! När jag nu i två månader försökt att få tillbaka dig..få tillbaka den jag verkligen älskar mest av allt. Det känns bara värdelöst.. Mina vänner och alla märkte hur mycket gladare jag va när jag hade dig, hur allt verkligen flöt på. Vi fick båda kanske många problem, men du vet själv varför. Och det klarade vi båda igenom, hur känslig jag än är. Men jag hade ju dig hjärtat..det va ju dig jag hade då brevid mig.. Men inte nu.,,och det lär aldrig mer bli.
Jag tror verkligen inte att du förstår mig....Så mycket jag gjort för att försöka fåt dig tillbaka,, men jag har inte lyckats.. Jag vill ju veta hur du verkligen kände och hur du känner..Gjorde jag bara fel hela tiden?! Men dom frågorna vägrar du svara på..Varför?...
Kan ju säga att jag börjar gråta redan nu...Och så som jag grät när du inte ville att det skulle va vi längre...Så mycket har jag nog aldrig gråtit.. Det va hemskt.. För jag förlorade den jag älskade mest av allt, den jag kunde göra ALLT för! Men jag dög inte, jag dög verkligen inte...
Du sa ungefär såhär... 'Ja det är bättre om du inte hör av dig så mycket och inte tjatar, för det gör det bara mer jobbigt för mig. Och tjatar du så som du gör är det lika bra du glömmer mig!!!'
Så blev det idag...Nu ska jag glömma dig.. Det är så det är... Du sa det själv. Men ändå försökte jag förklara att jag vill inte tjata, jag vill bara få reda på sanningen...
Hur alla dom där idioterna gått runt och sagt gör mig bara mer besviken och ledsen. Jag vet inte hur jag ska förklara så du verkligen förstår mig :'( Men jag har försökt. Har väl gjort allt nu, kan väl inget mer göra... Försöka gå vidare som dom säger. Men inte lätt det kan jag lova.. För jag har aldrig mått så bra som med dig. Jag levde verkligen då.. Det är väl ändå inte bara mitt fel...?



Det här va verkligen lite av allt jag ville säga. Skulle jag försöka skriva allt och hur ja verkligen känner för dig, då skulle det ta flera dagar. åtminstone timmar...
Det är inte längre du och jag. Det här skulle inte precis bli någon negativ text. Det ä'r bara sanningen..
Hejdå.